Hermelin

Hermelinen är vårt mest förekommande mårddjur och är utbredd i hela Sverige förutom på Gotland. Djuret är även känt under namnet lekatt.

Utseende och igenkänning

Under sommarhalvåret bär hermelinen en ljusbrun päls med en ljusgul buk. När vintern kommer växer den en vit täckning, med undantag för svansspetsen som förblir svart året om.

Det är lätt att blanda ihop hermelin med småvessla, men hermelinen skiljer sig genom sin långt mer framträdande svans, den karakteristiska svarta spetsen på svansen, en markant ljusgul (snarare än rent vit) undersida och en något större kroppsbyggnad. I norra delarna av Sverige blir småvesslan också helt vit på vintern, men den saknar helt och hållet hermelinens distinktiva svarta svansspets.

Föda och näringsbehov

Hermelinens huvudsakliga diet består av smågnagare, och i fjällregionerna framför allt lämlar. Arten är dock en skicklig jägare som även kan övermanna större bytesdjur såsom hareungar, kaniner och fåglar när tillfället erbjuds sig.

Fortplantning och utveckling

Parningen sker under sommarperioden, men fosterutvecklingen är långsam och förskjuten. Ungarna kommer till världen under våren, typiskt mellan april och maj, i kullor på ungefär 5–12 ungar. Redan under sommaren blir de unga hermelinerna självständiga och kan försörja sig själva.

Jakt och regler

Hermelin får endast jagas under skyddsjaktsperioden. För jakt på denna art är minimikravet en kulvapen av klass 4.

Snabbfakta om hermelin:

• Vanligast förekommande mårddjur i Sverige (utom på Gotland)
• Kallas även lekatt
• Sommar: ljusbrun päls med ljusgul undersida
• Vinter: vit päls året runt, men alltid med svart svansspets
• Huvudföda: smågnagare och lämlar
• Sekundär föda: hareungar, kaniner, fåglar
• Parar sig på sommaren med fördröjd fosterutveckling
• Ungarna föds vår (april–maj) och blir snabbt självständiga
• Skyddsjagad art
• Minivapen: kulvapen klass 4