Dovhjort

Dovhjorten är Sveriges fjärde största hjortdjur, efter älg, kronhjort och vitsvanshjort. Arten introducerades i Sverige för omkring 500 år sedan och finns i dag främst i Skåne, med mindre spridda bestånd i Götaland samt norrut till Västmanland och Uppland. Som en stationär art sprider sig dovhjorten relativt långsamt geografiskt.

Nomenklatur och storlek

Hannen kallas hjort, honan hind (eller smaldjur om den ännu inte fött avkomma), och ungarna kallas kalv. Dovhjortarna är betydligt mindre än kronhjort och vitsvanshjort men större än rådjur. Handjuren väger omkring 100–120 kg medan hindarna väger omkring 60–80 kg.

Utseende och särskilda kännetecken

Dovhjorten är vanligtvis rödbrun med en markant svart rygglinje, vit mage och vita prickar över rygg och flanker. På grund av långtida tamdjursavel förekommer dock stor färgvariation, med allt från svartaktig till vitaktig grundfärg. Vinterpälsen är mörkbrun utan synliga prickar.

Svansen är karakteristiskt lång – omkring 15–20 cm – med svart ovansida och ljus undersida. Dovhjortens rörelse är särskilt igenkännlig: en stötigt och stelbent rörelse kallad “fyrsprånget”.

Hornen

Endast hanarna bär horn, som utvecklas genom fyra stadier: spetshorn vid 1 år, stånghorn vid 2 år, halvskovelhorn vid 3–4 år och slutligen helskovelhorn vid 5–6 år. Vid 8–9 års ålder börjar hornen minska i storlek. Äldre hannar fäller hornen mellan mitten av april och mitten av maj, medan yngre hannar fäller senare på året. Hornen fejas under augusti.

Föda

Dovhjortens diet består främst av gräs och löv, men även av bär och – under vintermånaderna – bok- och ekollon samt tall- och granskott. Denna föda gör att arten kan komma i konflikt med modernt skogsbruk.

Fortplantning

Brunstperioden inträffar mellan oktober och november, vilket är senare än hos andra svenska hjortdjur. Under brunsten etablerar handjuren brunstplatser som besöks av hindar. Normalt föder en hind en kalv i juni–juli.

Jakttider och regler

Dovhjort får endast jagas från en timme före soluppgång till en timme efter solnedgång. Under den sista timmen efter solnedgång är endast vaktjakt och smygjakt tillåten.

Allmän jakttid:

1 oktober–20 oktober och 16 november–sista februari (alla djur)
Handjur med horn och kalvar: 1 september–30 september (endast smyg- eller vaktjakt)
Hindar och kalvar: 21 oktober–15 november och 1 mars–31 mars (endast smyg- eller vaktjakt)
Jakthund lämpad för dovhjort får användas 1 oktober–31 januari

Skadeförebyggande jakt: Årskalvar som uppträder vid oskördad gröda får jagas 1 juli–15 april för att förebygga skador.

Brunstuppehåll: Under 21 oktober–15 november gäller jaktuppehåll på handjur eftersom de brunstar då. Jakt under denna period är etiskt tveksam då handjuren är stressade och saknar normalt flyktbeteende, riskerar att störa fortplantningen och kan ge köttets brunstsmak.

Vapen

För jakt på dovhjort krävs kulvapen klass 1 eller enpipigt hagelvapen laddat med brenneke- eller slugkula. Längsta rekommenderade skjutavstånd med sådan ammunition är 40 meter.

Snabbfakta

Sveriges fjärde största hjortdjur
Inplanterad för omkring 500 år sedan
Stationär art med långsam geografisk spridning
Handjur väger omkring 100–120 kg, hindar omkring 60–80 kg
Rödbrun med vita prickar; vinterpäls mörkbrun
Karakteristisk svart rygglinje och 15–20 cm lång svans
Hanen bär hornen; helskovelhorn vid 5–6 år
Fäller horn april–maj, fejar i augusti
Föda: gräs, löv, bär, ekollon och skott
Brunst oktober–november; hind får oftast en kalv i juni–juli
Jakt från 1 timme före soluppgång till 1 timme efter solnedgång
Vapen: kulvapen klass 1 eller slug/brenneke (max 40 m)

Testa dina kunskaper med ett kostnadsfritt teoriprov utformat på samma sätt som det riktiga provet. Provet fungerar på alla enheter.

Gör teoripluggandet mer engagerande genom att spela Jaktresan – spela dig igenom hela jakteorin med vårt interaktiva spel.

Bli medlem hos Jaktteori.se och få tillgång till över 1 400 teorifrågor, obegränsat antal prov och fullständig tillgång till Jaktresan för att säkra ditt resultat på jägarexamen.