Jakttermer

En komplett ordlista med svenska jakttermer och deras definitioner. Många av dessa begrepp förekommer i teoriprovets frågor, och det lönar sig att känna till dem väl inför jägarexamen.

A B C D E F G–H I–L M–P R–S T–Ö

A

Allemansrätten: Den allmänna rätten att vistas i naturen året runt, med ansvar mot miljö och andra.
Allätare: Djur som äter både animalisk och vegetabilisk föda.
Anläggning: Att lägga upp vapnet mot axel och kind inför skottet.
Anslag: Det ögonblick projektilen träffar målet.
Anslagsenergi: Projektilens rörelseenergi vid träff, mätt i joule.
Apporterande hundar: Jakthundar som hämtar skjutet eller skadat vilt på land och i vatten.
Avancering: Ståhund som rör sig framåt på kommando för att driva upp vilt.
Avfångningshund: Spårhund som används för att stoppa eller avliva skadat vilt vid behov.
Avfångningsskott: Skott på nära håll som avlivar skadat eller skjutet vilt.
Avhopp: Djurets kraftiga sidohopp för att undkomma förföljare.
Avskjutning: Reglerad avskjutning av viltpopulationer.

B

Bakpass: Skytt placerad bakom drevlinjen.
Bast: Det mjuka skinnet som täcker horn under tillväxt.
Basthorn: Horn som fortfarande är täckta av basthud.
Beskattning: Årlig avskjutning av jaktbara arter.
Biotop: Naturlig livsmiljö med egna gränser.
Blindpipa: Hund som följer erfaren jägare utan självständigt spårarbete.
Bockbössa: Dubbelgevär med vertikalt placerade pipor (över och under).
Bog: Startlinje vid drevjakt.
Boghalt: Stopplinje för drevdeltagare innan skyttezonen.
Bom: Skott som missar målet.
Botten: Området närmast boglinjen.
Brunsten: Brunstperioden då honar är mottagliga för parning.
Brunstgrop: Grop som hjortdjur gräver under brunsten.
Bukta: Drivet djur som vänder tillbaka inom begränsat område.
Bulvan: Konstgjord fågeldocka på land.
Bröl: Kronhjortens brunstläte.

C

Cervin: Älghorn utan palmstruktur.
Choke: Pipförträngning som styr hagelmönstrets täthet.
Cylinderborrning: Hagelgevärsrör utan förträngning – ger brett hagelmönster.

D

Daglega: Djurets vilo- och sovplats under dagen.
De fyra stora: Sveriges fyra stora rovdjur: lodjur, varg, björn och järv.
Diopter: Öppet ringekorsikte.
Drevkarl: Drevdeltagare som gör buller för att driva vilt mot skytten.
Drilling: Trerörigt vapen, vanligtvis två hagelrör och ett kulrör.
Drivande hundar: Hundar som spårar vilt med skall.

E

Eftersök: Eftersökning av trafikskadat eller skadat vilt som inte föll på skottplatsen.
Eftersökshund: Specialtränad hund som följer blodspår utan att distraheras.
Ejektorer: Fjädermekanismer som kastar ut tomhylsor när vapnet öppnas.
Ekologi: Läran om organismers förhållande till sin miljö.
Etologi: Läran om djurens beteendemönster.

F

Fauna: Djurlivet i ett område.
Feja: Hjortdjurs gnidning av basthornen mot vegetation.
Fertilitet: Fortplantningsförmåga och avkommans antal.
Flora: Växtligheten i ett område.
Flyglar: Ändpunkterna på drevlinjen.
Flygelskyttar: Skyttar placerade i drevlinjens ändar.
Flyktskott: Skott på flygande vilt.
Foderplats: Utfodringsplats med kontinuerlig tillgång till foder höst till vår.
Framförhållning: Tekniken att sikta framför rörligt mål.
Fångstredskap: Fälla eller snara.
Fysiologi: Läran om djurens fysiska uppbyggnad och funktion.
Förliggare: Grythund som håller kvar viltet och markerar med skall.

G–H

Garvning: Beredning av skinn för att bevara dem.
Grains: Enhet för att mäta kula- och krutmängd.
Gryt: Grävlings- eller rävlya.
Grythundar: Hundar för grytjakt, typiskt taxar eller terriers.
Halvmantlad kula: Mjukpointskula som expanderar och ger större skada på vitala organ.
Hektar: Ytenhet: 100 × 100 meter.
Helmantlad kula: Hårdmantlad kula med hög penetrationsförmåga.
Herbivor: Växtätande djur.
Hind: Hona av kronhjort eller dovhjort.
Hundpejl: GPS-enhet för att spåra hundens position.
Hylsa: Patronens hylsa som innehåller krut och tändhatt.
Högvilt: Storvilt som kräver klass 1-ammunition.

I–L

Idisslare: Djur med fyrkammarmage, t.ex. älg, rådjur och hjort.
Inspår: Spår in i jaktmark eller lya.
Inventering: Räkning eller uppskattning av populationsstorlek.
Jakttorn: Upphöjd skytteplats.
Jaktprov: Prov som utvärderar jakthundens egenskaper.
Jaktår: Jaktåret löper 1 juli–30 juni.
Kaliber: Pipans inre diameter.
Kantzon: Gränszon mellan olika naturtyper.
Kapital: Hjortdjurets maximala hornutveckling.
Kikarsikte: Optiskt förstoringsikte.
Knall och fall-effekt: Omedelbart fall vid skott i ryggrad, hjärna eller nacke.
Kolv: Gevärets bakre del mot axeln.
Korn: Framsiktets komponent.
Kynologi: Läran om hundar.
Lega: Djurets viloplats.
Licensjakt: Jakt för att kontrollera rovdjurspopulationer.
Likstelhet: Postmortem muskelstyvhet som varar timmar till dagar.
Lättklövar: Små bakklövar hos klövdjur.

M–P

Magnum: Beteckning för extra kraftig ammunition.
Mantel: Hårt metallhölje runt kulans kärna.
Motskott: Skott mot vilt som rör sig mot skytten.
Nattslag: Spår och vittring från nattens rörelser.
Nedslag: Grävning ner till viltets position i lyan.
Nödgryt: Tillfällig lya som skadat eller utmattat vilt söker sig till.
Ornitologi: Läran om fåglar.
Palmat: Älghorn med palmform.
Pass: Terrängavsnitt där vilt normalt rör sig.
Passa: Att ta ut inälvorna ur slaktkroppen.
Plundring: Tömning av magasin och kammare på ammunition.
Population: Djursamhälle av samma art i ett område.
Populationsdynamik: Populationsstorlekens förändringar över tid.
Predation: Jakt och dödande av bytesdjur för föda.

R–S

Rackelhane: Steril hybrid av orre och tjäder.
Rekyl: Vapnets bakåtrörelse vid avfyrning.
Repeater: Gevär med möjlighet till snabba följdskott.
Retur: Äldre älgtjur med sjunkande hornkvalitet varje år.
Revir: Territorium som försvaras mot artfränder.
Rikoschett: Projektil som byter riktning vid träff.
Ringning: Systematisk avsökning av ett område.
Ruggning: Säsongsbaserat fjäderbyte hos fåglar.
Sida vid sida: Horisontellt placerade pipor på dubbelgevär.
Siktlinje: Linjen från skyttens öga via siktet till målet.
Skotthåll: Avstånd mellan skytt och vilt vid skottet.
Skottplats: Platsen där djuret stod när det sköts.
Skåre: Kamouflerad skyttegömma vid vattenfågeljakt.
Skyddsjakt: Jakt för att förhindra skador på egendom.
Slug: Enkelprojektil för hagelgevär.
Sota: Att ta bort ändtarm, urinblåsa och könsorgan från slaktkroppen.
Spel: Parningsbeteende hos fåglar.
Spillning: Djurs avföring.
Stående fågelhundar: Pointerhundar som stannar upp före utdrivning.
Ståndskall: Rytmiskt skall som håller vilt på plats.
Ställande hundar: Hundar som använder rytmiskt skall för att stoppa vilt.
Studsare: Beteckning för kulgevär.
Stötande hundar: Hundar som driver upp vilt från täta bestånd.
Swing: Att följa rörligt mål med vapnet.
Symbios: Ömsesidigt fördelaktig relation mellan arter.
Sårlega: Skadat djurs viloplats.
Såt: Anvisat jaktavsnitt.

T–Ö

Tappt: När spårhund förlorar vittring och slutar skälla.
Tjädertall: Tall som kraftigt betats av skogsfågel.
Trycka: Vilt som gömmer sig snarare än flyr.
Trångborrning: Pipförträngning som koncentrerar hagelmönstret.
Trädskällare: Skällande hund som lokaliserar skogsvilt.
Under bössan: Hund som arbetar inom säkert hagelgevärsavstånd.
Uppflog: Fågel som lyfter.
Uppsprång: Djur som hoppar upp från viloplats.
Vette: Konstgjord fågeldocka placerad i vatten.
Viltvård: Habitatförbättring och stöd för viltpopulationer.
Viltvårdsavgiften: Årlig jaktavgift som finansierar naturvård.
Vittring: Hundens luktsensning, direkt eller indirekt.
Vådaskott: Oavsiktligt vapenlosskjutande.
Zoologi: Läran om djur.
Zoonos: Sjukdom som kan överföras mellan människa och djur.
Åtel: Agn placerad för att locka vilt till jaktplatsen.
Älghundar: Hundar specialiserade för älgjakt.

← Jakthunden Viltvård →